Idag har jag varit hos min terapeut. Förr kunde jag dra på munnen åt sådana som, år ut och år in gick hos sin terapeut. Idag fattar jag inte hur människor som har det tufft inte går och får professionell hjälp. Det vore ju som att inte åka till sjukhus, utan att själv försöka reda ut det, när man fått en hjärtinfarkt.
En sak som Exet återkommit till när hon under det senaste året förklarat, för mig och för alla som vill höra, hur jag fungerar, är att jag inte kan knyta an till andra människor. Att jag flyr och har en personlighetsstörning. Idag pratade jag och Terapeuten om det. Själv blir jag osäker. Jag har ju bara mig själv att jämföra med. Jag vet ju inte hur någon som inte kan knyta an till andra människor tänker och känner. Jag vet ju bara hur jag själv tänker och känner…. Jag blir osäker ibland. Tänk om hon har rätt??
Terapeuten lugnade mig idag, pekade på exempel från våra samtal, från mina samtal med barnen och så vidare. Han sa att jag KAN knyta an. Han sa att jag INTE har någon personlighetsstörning. Han menade dock lite försiktigt att det kanske är Exet som har svårt att knyta an. Jag ber honom att inte ta min sida, att försöka hålla analysen klar. Han svarar att han vet att jag vill ha det så. Men projicering är inte ovanligt…. det vet vi. Ikväll funderar jag på detta. Tänk om det är så…. Hon behöver tala med någon som vill henne väl och som vill ta henne vidare i hennes process. Kanske inte med dom pellejönsarna hon hänger med idag. Jag hoppas hon hittar någon snart som kan hjälpa henne. Det är hon värd. Det är alla människor värda!
