Jo, det har varit tyst från mig ett tag… En hektiskt vecka (förra) avslutades med en helg av överraskningar och firanden (50!) och bloggen har helt enkelt fått stå tillbaka i händelseflödet.
MEN nu är jag tillbaka och lovar skärpning. På ett tidigare inlägg fick jag en kommentar av ’Signatur C’ där frågan ”Varför svartmålar du ditt Ex..” ställdes. I min nästa blogg ska jag försöka svara på den frågan, eller i alla fall kommentera frågan, eftersom jag inte håller med om frågans utgångspunkt, dvs ’svartmålningen’ – men som sagt mer om det i nästa bloggning.
Jag har med spänning inväntat era svar på huruvida ni varit otrogna, men det verkar vara ett otroligt känsligt ämne. Några har svarat med privat meddelande på min FaceBooksida (Signatur A Skilda nu) och någon med mail (signatura@skilda.nu), men ingen riktig diskussion i kommentarsfältet. Så då ställer jag en fråga om frågan: Varför vågar folk inte diskutera ens anonymt? Är otrohet så oerhört skamligt, så vi inte erkänner det ens för oss själva?
Av egen erfarenhet vet jag att otrohetens lögn är en svindlande tung sten att bära, men jag vet också hur underbart skönt det var att sluta ljuga, att lägga korten på bordet. Jag väntade mig inte förlåtelse, och jag fick det inte heller, men att rensa lögnen ur mitt eget system var sååå befriande. Stormen efteråt är naturligtvis slitsam och mina egna skuldkänslor, smärtan av att ha sårat så djupt osv. har varit förödande, men steget att säga sanningen har varit det nödvändiga första steget för att på nytt få verklig kontakt med sanningen, livet och mig själv. Klyschigt? Kanske det, men inte mindre sant för det!
Samtidigt förstår jag mycket väl att ni är många som förnekar lögnen så djupt så ni nästan själva inte ser att den finns – precis så var det för mig. För jävligt på så många plan, för så många människor. Otrohet verkar var något av det värsta man socialt kan ägna sig åt i vårt samhälle – samtidigt som så många gör det….märkligt helt enkelt! Men det som funkade för mig, kanske funkar för fler av er där ute. Sanningen ska göra oss fria! Eller vad säger du?